Kondens på eller mellan glas kan bero på många olika saker. Här försöker vi klargöra de vanligaste orsakerna till kondens på glas. Imma, eller kondens, är ett naturfenomen. När fuktig luft möter en kall yta, t.ex. ett fönsterglas, kyls den av och luftfuktigheten avsätts som små vattendroppar på ytan, så kallad kondens.
Under perioder med hög luftfuktighet och stora temperaturskillnader mellan natt och dag, finns det risk att utvändig kondens och i vissa fall iskristaller bildas på välisolerade fönster, med begränsad sikt som följd. Fönstret isolerar så effektivt att nästan ingen rumsvärme läcker ut genom fönstret. Fönstrets utsida kan då bli kallare än utomhusluften och kondens bildas. Den försvinner under morgontimmarna när glaset efterhand värms upp.
Invändig kondens på glas uppstår vanligen på grund av att rumsluften hindras att cirkulera intill fönstret. Ett tätt gardinarrangemang, eller en fönsterbräda monterad tätt intill väggen kan vara orsaken. Bristande ventilation av rummet kan också vara en bidragande orsak
Orsaken är ett läckage i isolerglaset som kan ha orsakats av t.ex. ålder, skada eller fabrikationsfel. Distansen mellan glasen måste vara hermetiskt tillslutet och fär inte släppa in luft. Ett läckage i ett isolerglas kan inte tätas utan det måste bytas ut.
Risken för utvändig kondens minskar om glaset är avskärmat mot himlen, tex av träd eller buskar eller av markiser. Om fönstret vid monteringen placeras så långt in i fasaden som möjligt, minskar detta också kondensrisken. Självrengörande glas och nyutvecklade glas med antifog beläggning motverkar också utvändig kondensbildning.